Taste 2/2022

Har du bunkrat upp hemmaskafferiet med mat som står sig länge? Har du skaffat färskvatten i dunkar? Eller planerar du att odla lite själv och öka självhushållningen?

Nu när säkerhetsläget i Europa har förändrats som en följd av Rysslands anfall mot Ukraina märker vi att det som hör till våra mänskliga grundbehov – tillgången till mat och färskt vatten – blir alltmer tydligt i vardagen.

Då krigstider råder i Europa påverkas även vi här i Norden, trots att vi inte importerar spannmål från Ukraina. Dels rubbas den globala livsmedelskedjan, dels är den finländska matproduktionen utsatt, men delvis av helt andra orsaker. Böndernas lönsamhet har länge varit svag och de senaste månadernas ökade kostnader för bland annat bränsle, gödsel, foder och andra förnödenheter skapar ovisshet om hur åkrarna odlas i sommar. De största frågetecknen när det gäller tillgången till mat i världen och hos oss kommer att finnas längre fram med tanke på skördesäsongen 2023. Kommer det att finnas gödsel att köpas? Kommer det att finnas foder för djuren, och till vilket pris?

Trots orosmoln är vi i Finland ändå lyckligt lottade
Finland lärde sig efter de förra krigen. Försvarsberedskapen aktualiserades på många sätt efter första världskriget då framför allt livsmedelssituationen var svår.

Idag har Finland byggt upp en helt unik expertorganisation, Försörjningsberedskapscentralen (FBC), som inledde sin verksamhet 1993 då försörjningsberedskapen blev en del av Finlands säkerhetspolitik. Föregångarna var krigshushållningskommittén som utsågs år 1924 och efterföljdes av den försvarsekonomiska planeringskommissionen år 1955.

Genom FBC har Finland betydande reserver, bland annat lager av olja, spannmål och läkemedel. Skulle det bli kris finns det bränsle för fem månader framöver, spannmål för sex månader och medicin för 3–10 månader. Beredskapslagret kan endast används i krissituation på beslut av statsrådet t.ex. vid ett väldigt dåligt skördeår eller i samband med krig. Det handlar egentligen om flera olika lager som upprätthålls genom avtal med olika branschföretag. Men det är en välbevarad statshemlighet var de lagrade produkterna finns runt om i landet och exakt hur mycket som finns i lager.

Men matkulturen då?
Matkultur handlar om seder och bruk, hur man tillreder maten, var och hur man odlar eller köper sina råvaror och framför allt hur man intar måltiden. Matkulturen följer inte heller några strikta regionala eller nationella gränser.

Men vad händer med matkulturen i kriser och krig? Vad händer med matkulturen i det krigshärjade Ukraina?

Vi äter det som omgivningen ger oss. De ukrainare som är kvar i hemlandet eller tvingas fly är i en svår akut humanitär situation då det gäller basbehov av vatten, mat och andra förnödenheter. Men matkulturen bär de med sig vart vägen än bär. Matkulturen lever vidare och förmedlas till yngre generationer och till nya kulturer och samhällen. Matkulturen påminner om hemlandet, hemregionen och hembyn. Den påminner om släkten och familjen, och förmedlar en trygghetskänsla när allt det bekanta är förlorat och vardagen är främmande.

Text: Mia Wikström, vice ordförande för Finlands Svenska Måltidsakademi i samarbete med akademins kommunikationsutskott